Är det inte det ena är det det andra. Kände i måndags att jag hade en dålig ryggdag. I tisdags bättrade jag väl inte på det med intervaller på asfalt. I går kände jag att ryggen kändes lite konstig när jag började springa. Snabb konversering med han där hemma fick mig att inse att det var smartast att ta närmsta vägen hem och avsluta passset på elips. Så jag sprang raka vägen hem och hämtade innekläder, sprang vidare till gymmet och klättrade upp på elipsen. Satte klockan på 60 minuter och började tristessen. Efter 20 minuter hade jag bestämt att jag fick gå av efter 50. Då kom räddningen i form av han där uppe. Förmodligen tjatade jag hål i huvudet på han men min tid gick fort och 90 minuter blev det om än bara 30 löpandes.

Morgonen inleddes med corepass. För en gångs skull kom vi upp och dit i tid. Tanken brukar finnas men passet börjar 06:30 så sängen brukar locka mer än gymmet. Fast jag gillar inte passet. För mycket benböj (ja på ett corepass...) och för många armhävningar.

Idag blir det elips igen för att kunna springa utan känningar på fredag när det är dags för testbanan inomhus. Jag tar det säkra före det osäkra, dessutom är det nästan omöjligt att springa ute nu.