Japp. Jag lyckades. Inte med rekordet men med målsättningen att springa jämt på varven. Och jag förstod att det inte skulle bli rekord eftersom jag var helt nertaggad och kände mig allt annat än rapp. Med de förutsättningarna är jag väldigt nöjd med tiden. Jag önskar bara att jag skulle kunna växla upp lite på slutet, jag tycker att jag försöker, men får ingen riktig spurt. Fast med tanke på att kritikern där hemma tyckte att jag såg rapp upp så får jag vara väldigt nöjd. Det är ju kul det här! Och rekordet är inte alls oslagbart. (Det behövs bara en PT vid sidan av banan.) Fast jag var lite mesig igår för idag mår jag bra. Efter förra testloppet var jag ju helt knäckt i flera dagar. Det är skillnad på max och absolut max.

Har också kommit på att det är riktigt kul att köra intervaller först under tröskel och sen kräma på under de sista. En ny favorit. Rätt coolt att hitta nya träningsfavoriter efter alla år av träning. Tänk vad lite nya vinklar kan göra.

I helgen kommer jag att köra klassikerfavoriter. En skidtur till Kikut för Gulerotskage och sen hem igen. Hoppas på sol! (Och lite tid framför OL.....)