Ok. Jag gjorde något bra i söndags. Igår hade jag träningsvärk i de stackars benen. Men en ganka skön sådan.

Igår gick jag tidigt från jobbet och sprang iväg redan klockan 15 för en tur kring Delsjöarna. Solen sken, det var lagom varmt (shortsvarmt men inte tokvarmt), lite folk och roligt. Det var roligt. Jag prang och log första halvan och tänkte på hur skönt det är att springa 90 minuter utan att behöva gå, utan att det gör speciellt ont. Andra halvan var lite stelare men inga problem. Det kändes lite bittert att gå in och leda coreboll men nu fick jag en påminnelse om vilken otroligt bra träning det är! Hur mycket man kan göra med en boll.

När jag väl landade hemma efter 140 minuters träning kändes kroppen vintertrött. Ni vet sådär härligt trött som man bara kan vara när man tränar mycket tid men inte så hårt. Jag fick också den där akuta energibristen som kommer när man tränar långa pass. Handlade på vägen hem, kanske inte så smart. Det slank ner en aldeles underbar "marmelad" gjord på mörk choklad och hallon. Den på en rostad macka höll mig upprättstående tills middagen var klar. Han där hemma tyckte den var lite sur, men för mig var den en favorit. Tänk mörk kvalitetschoklad och färska hallon! Den var snuskigt dyr, men just då värd varenda krona. Han där hemma ska få en burk Nutella. Den är inte sur.