Efter tre lugna dagar är det dags att väcka benen igen. Idag väntar löpskolning, korta intervaller och som avslutning springer jag sprintcupen ikväll.

Gårdagen bjöd på permiärtur med racern. Det var soligt, varmt och jobbigt....För att komma ut ur Kallebäck måste man upp. Upp, upp, upp! Jag lade i lättaste växeln och trampade luft. Nästan uppe på krönet kommer en gubbe med ryggsäck och MTB och cyklar om. Här fick jag bita i. Bita i för att inte cykla om. Jag var ute på återhämtningspass och ville inte cykla på mig mjölksyra så jag andades och fortssatte trampa luft. Men jag gjorde nog honom lycklig.

Annars var det en fin tur med låg ansträngning. Under turen noterade jag att bromsen bak låg på lite och att cykeln skulle behöva servas lite inför nästa tur. Jag kom in, ställde in cykeln i hemmaverkstaden och började på min avbetalning av  mekanikern. Jag gillar inte meka med cyklar och skidor och jag har kommit på att det finns ett sätt att få det gjort. Jag ställer utrustningen på plats, talar om för mekanikern vad som skall göras och sedan visar jag mekanikern vilka fina bakverk han skulle kunna få äta. Igår säkrade jag upp med 3 olika bakverk och nu kommer cykeln att lagas. Lätt som en plätt! Prova själv. Trasig sak- baka kakor- hel sak.

Spikfrekvenstävlingen lever vidare och jag kan lite stolt presentera en 2-0 ledning. Det är jämt i varje omgång men än så länge har jag turen på min sida. Spikfrekvensen ligger just nu runt 80% och målsättningen är att ta upp den till 90 % fram till SM i höst. Förhoppningen är också att bli bättre och bättre för varje omgång.