Alla kan inte vara bäst på allt
Kategori: Träning
Igår stod 1km-intervaller på schemat. 4 st. Kroppen käns fortfarande inte OK och lätt nedstämd gav jag mig av på första. Blev snabbt avhakad och sprang solo längst bak. Massor av negativa tankar kom över mig och jag avslutade första intervallen med tungt sinne. Men så bestämde jag mig för att jag ska ju ha roligt när jag tränar så även om det inte gick fort igår tänkte jag snabb löpning. Tänkte positivt. Blev mer och mer nöjd när den ena tjejen efter den andra hoppade av. Jag är inte bäst på att springa fort men jag är banne mig bra på att orka alla intervaller, på att kämpa, på att inte ge upp. Och jag vet ju att det kommer att släppa.
Var betydligt gladare på nerjoggen och helt plötsligt kändes kroppen lättare. Steget fräscht. Och idag känns kroppen faktsikt bättre än igår. Den här skumma muskelvärken börjar ge med sig. Kanske släpper det nu?
Imorse stod trappintervaller på schemat. En halvfull sal. Det är inget jättedrag på spinningen men det rullar på. Hade en bra morgon idag och jag börjar att gilla passet mer och mer.
Gårdagen innebar också ett inköp av rullskidstavar så nu börjar väl satsningen mot Vasaloppet 2009. Eller nåt. Ikväll väntar core och överkroppsträning och kanske, kanske ett streetpass.
