I äkta GMOK-anda bjöds på en buffé av intervaller. Trappa med 2* (600-400-200 och 100 m ). Inledde med löpskolning och idag var motivationen inte riktigt med mig och jag kände mig trött i höftpartiet. Förmodligen från benstyrkan i måndags. Men jag koncentrerade mig och genomförde det jag skulle. Inte mer, inte mindre. Inte lysande, inte underkänt. Noterade också att banan knappast var 400 meter men hittade markeringar för 400 meter och 200 meter men 600 gick jag bet på och det fick bli två varv istället. (uppskattningssvis cirka 700 meter) Här lös omotivationen igenom. Eftersom jag inte visste hur långt det var kunde jag ju maska lite eftersom tiden var svår att bedömma. Inte så att jag sprang och tänkte på det men det blev lite avslaget. Men som kom 400-ingarna och då kom taggtråden fram. Jag satsade, kämpade, jobbade med höga höfter, avslappnad löpning och snabb fotisättning. Resultatet blev 2 resp 4sek över pers. Lite besviken. Jag vill så mycket. Vill slå rekord varje gång. Vill ha snabba resultat, fast jag vet att det tar lite tid. Bytte bana och laddade om till 200-ingar och resultatet blev 2*tangerat rekord (ev. 1 över jag har filen med tider hemma). Nu hade jag vaknat och löpningen kändes bra. Det verkade bara finnas 80 meters markeringar så jag fick sadla om och få två nya pers. MEN om jag omvandlar min tid till 100 meter, dvs, att jag skulle orka hålla medelfarten i 20 meter till så slog jag pers med 1 sekund. jag tror jag räknar det!

Det var bra att hitta en bana nära jobbet, men jobbigt att den inte var 400 meter. Jag fixade inte att räkna ut var jag skulle starta för att få 600 meter. Det blev väligt krångligt. Jag får hålla mig till den banan när det gäller 400 eller 200 metersintervaller.

Imorgon väntar masstart ute i Torslanda. Imorgon ska jag straffa mig själv för min mediokra löpning i torsdags. Imorgon ska jag trycka på lite och hoppas kroppen är med mig.

Ikväll väntar julbord med jobbet. Jag kommer inte lida energibrist.