Tro det eller ej men jag har faktisk inte sprungit så många långpass sista tiden. Långpassens drottning har haft annat i tankarna men idag blev det att mosa 108 minuter i snön. Ett försök till orientering gav egentligen bara kalla fötter och händer. Och mest promenad i knähög snö.

Kroppen fortsätter att vägra samarbeta, lite less är jag men kan samtidigt utse mig själv till världsmästare i kategorin:

Värdens sämsta löpare i förhållande till träningsinsats.

Men det är kanske inte det sämsta?