• Planen löd 5*800 meter i 4:26 tempo med 3 minuterv vila, mao ett maxpass. Den skånska landsbygden bjöd på 5 grader men uppehåll. Värmde upp kroppen med en tur längs Sövdesjön, väldigt fint men lite för lerigt för kvalitetspass. Letade upp några fina grusvägar i sommarbyn och taggade upp. Startade klockan och försökte kontrollera kroppen. Sneglade på klockan efter ca 1 min för att konstatera att jag tryckt på stop istället för lap. Svor, startade klockan, tryckte lap och sprang. Arg ett ett bi. Det blev ingen bra första intervall. Den blev alldeles för lång och jag tappade helt bort känslan. Laddade om och tryckte iväg nummer två. Hittade en liten uppförsbacke på denna intervall men annars var det helt platt. Kändes mer kontrollerat. Hittade på pappa på en stig under vilan och får väl erkänna att det gjorde att utgångsfarten blev lite högre. Rejält trött på slutet. Nu börjar det kännas att det inte är tröskelintervaller. Laddar på fjärde och genomlider den på något sätt.  Fattar inte hur jag ska orka sista, Kämpar och sliter och faller över mållinjen. Tvingas till en groteskt lång nerjogg (12 minuter). Slår till slut av klockan och knappar spänt fram kilometertiderna. 
• 4.36. Oj. Inte bra. Men den blev ju över minuten för lång...
• 4.27. OK. Ja det var ju bättre och där fanns ju den lilla backen. 
• 4:22. Ser man på. Det var nog den snabbaste. 
• 4:19. Hoppsan hejsan lillebror. 
• 4.20. Snyggt. Oväntat. Att jag orkade hålla ihop passet så bra!