Stugloppet förtjänar sitt eget inlägg. Första mastodontpasset på 1,5 år. Visst har jag fått in några långpass men inget i ösregn, annalkande storm, stigar som mer liknar bäckar och inget med så trevligt sällskap. Han där hemma släppte av oss i Jonsered med uppgiften att följa bohusleden tillbaka till klubbstugan. Vi var ett 20-tal som lämnade parkeringen och antog utmaningen, och som jag gillar den. Det är något visst med 2h-pass. Det är så skönt att i lugnt tempo flyta fram i skogen och inte bry sig om fart eller tid. Och tid tog det. 17 km på 2 h.... Idag är det min tisdag och det väntar 5-minutersintervaller med klubben på grus8:an. Passet i sig självt är inte så mycket att heja för men sällskapet gör det ändå till veckans guldpass. Så är det.