Det var längesen jag svettades ordentligt. Det var längesen jag kände på adrenalinet. Det var längesen jag var så nära den där känslan av att "nu kör vi", " nu spränger vi gränser". Igår var jag så rysligt nära den. Tack för det.

Det var grymt att blicka ut över en nästintill fullsatt spinningsal med massor av träningvilja och bra inställning. Det var grymt att känna svetten rinna nerför armarna (tack strålkastare och deltagare för det!). Ansträngningsmässigt kom jag upp till rejält flåsig och det var inte illa det heller. Och det var härligt att puscha andra till den nivån som jag själv saknar så mycket. Det hjälper att se andra där.

Jag kan bara konstatera att det var helt rätt beslut att köra spinningen under hösten. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det kommer att fungera många veckor till. Och att alla mina fantastiska deltagare fortsätter att komma och låta mig ta del av träningsglädjen. Jag behöver det.

Tyvär missar jag nästa måndag då den där luftballongfärden förhoppningsvis skall kunna bli av. Vi hoppas på bra väder.