Det är mycket nu - av allt utan träning. Inte bra, men jag har helt enkelt inte hunnit med/orkat tränga in träning under onsdag/torsdag. Tur att jag kan leva på tisdagsintervallerna. För då sopade jag banan med mig själv! Jag rev av 6 backintervaller och jag var bäst. Jag njöt av varenda steg. Jag slet, log och kämpade. Nästan som förr i tiden. Kanske aningen långsammare men känslan var tillbaka. Härligt att fortfarande kunna riva av ett sådant pass.

Onsdagen var långa dagen då tåget avgick 05:54 och var hemma i stan igen 22:17. Det blev en väldans lång dag. Mest stillasittande men en promenad från Söder in till stan hann jag med. Och ett mellanmål blev det på vägen.



Gårdagen hade vi middagsbesök hemma och jag var aldeles för sömnig för att hinna med ett stressigt pass. Idag åker vi till grannlandet för Blodslitet. Och eftersom arrangörerna envisas med att släppa iväg öppen dam sist av alla så får jag vara supporter. Annars missar jag hela dramat. Dessutom känns terrängen tuff just nu. Jag börjar bli stor.

Hoppas hinna med lite träning idag. Börjar känns mig otålig nu. Nästa vecka får allt bli en bra träningsvecka.