Igår var jag sliten i kroppen men jag lyckades ändå springa i 72 minuter utan att fundera på om jag skulle gå. Jag orkade springa hela vägen och kunde till och med njuta av löpturen. Möjligtvis med undantag för sista 3 kilometrarna. Jag lyckades som vanligt virra bort mig i hemmamarker och fick snällt avsluta med att springa 3 km asfalt genom ett industriområde istället för den planerade lummiga stigen. Som vanligt-fel gör ont.

Idag kommer jag inte att springa utan ladda batterierna för Sprint-DM och Jukolatest som stundar i helgen. Kanske kan det bli lite coreträning. Vi får väl se.