Ibland går det bra, oftast går det OK men varje pass så kommer de där nedriga misstagen som man helst inte vill ha. De ganska stora, de där jag helt tappar fokus.  Problemet är fortfarande att jag inte litar på kompassen. Det börjar gå bättre men jag springer lite snett och lyckas inte få förtronede. Just när jag känner att jo, nu funkar det så sviker den mig, eller mer troligt så sviker jag min plan....

Ibland längtar jag efter plankan men jag har bestämt att tumkompassen skall få följa med en bit in på vårsäsongen i alla fall. Just nu känns det som att det är självfötroendet som sviktar. Ett dåligt självförtroende ger ingen distinkt orientering. Men ännu är det många pass kvar innan säsongen drar igång och en väldans massa orientering innan höstens SM.

Benen- tja. Pigga på platten och helt borta i backarna.

Idag joggar jag hem från jobbet och sedan kör jag coreboll med klubben.

Imorgon startar utmaningen - orientera bättre. Vinn fint pris. Det kräver ett helt eget inlägg. Det kommer- så snart jag hinner.