Efter en period med mycket träning och 3 lugna dagar på det borde kroppen var pigg men man kan aldrig veta och med ett spinningpass i benen kan vad som hest hända. Men det kändes bra. Steget var lätt och kroppen fräsch.

Löpskolningen kändes bättre än någonsin. Känns som jag börjar hitta rätt i övningarna nu. Hade varit kul att köra dem tillsammans med någon som kunde titta på mig och se om jag gör rätt.

Så var det dags för intervaller 6*30-6*20 och 6*10. 6 minuters löpning. Kan det vara jobbigt? Sva JA! Under de kommande 18 minutrarna var det blod, svett, tårar och pannben. Jag sprang och tyckte att det gick OK. Tyckte att jag sprang ganska fort. Så kom han där hemma förbi. Ni som känner honom vet att han där hemma är ärlig och berömmer inte om man inte gjort något bra. Igår fick jag höra saker som att jag har bivit snabb. Han undrade var mitt sittande, svängande löpsteg var? Det nämdes bakåtkick som en sprinter, att jag var en ny Duracell. Jag slickade i mig och genomförde passer med beröm godkänt. Kanske blev jag lite ivrig och stumnade lite på de aldra sista intervallerna men det bjuder jag på! Det här passet går in på min peppningslista över pass att minnas när det inte känns lika lätt.

1. Korta intervaller Sävedalen
2. Norska intervaller löpband
3. Stafetträning Skåne

Idag åker jag till snön. Kul! Det blir bara klassisk åkning. Jag valde bort skatingskidorna fast jag var grymt sugen. Lite satsning mot Vasaloppet får det bli.

PS. Hade jag sprungit på bana igår kan jag lova att det hade blivit rekord! DS