Redan på uppvärmningen insåg jag att det här kommer att bli tufft. För första gången på länge kände jag mig rejält sliten i kroppen och jag försökte intala mig själv att släppa prestationen och bara springa på känsla. Det gick sådär. Startade några sekunder efter de andra och jobbade på i eget tempo. Kändes OK men jobbigt att se de andra flyta ifrån.

Första varvet var jag mer noga med pulsklockan men på andra varvet blev jag mer sugen på att springa på känsla. Jag sprang på fort men var noga med att inte stumna. Fast pulsen blev kanske lite väl hög här. Jag hade det nog på känn men det var roligt att springa och just då kändes ansträngnigen lagom. Så jag sket i siffrorna och sprang på känsla. Andra varvet gick något snabbare men då också med något högre puls.

Ryggen? Kände ingenting alls- därimot kände jag av höften igen som var helt bra när jag hade ont i ryggen.
Pest eller Kolera?

Idag ska det bli underbar vilodag. Kändes skönt att veta det igår när jag sprang.