Pass 4 bjöd på trevliga skogsintervaller. Ca 3 minuter långa. Vädret var treligt, sällskapet ännu trevligare, kämparviljan OK men det var trotts allt ett tungt pass. Jag slet och lyckades hålla tempot jämt genom alla 6 intervallerna. Tokjobbigt mentalt då man springer 3 och 3 på en slinga och den som har sprungit två varv hoppar av och vilar ett varv och kommer sedan in i intervallen igen när en person är halvvägs och ska då hålla tempo. Det är skillnad på jobbighet mellan varv 1 och 2. Som avslutning tvingade jag han där hemma att hara mig på en sista halv intervall för att kunna och orka trycka på lite. Roligt och lite fartkänsla!

Sen hade jag svårt att sova, var rastlös och inte så pigg när klockan ringde 05:45 men har man spinningklass så har man. Masade mig dit och körde. Samma känsla som jag haft hela våren. Det är roligt när jag väl är där men inspirationen tryter lite och det ska bli grymt skönt med sommaruppehåll och förnyade krafter. Jag skulle vila göra ett nytt pass men orken och inspirationen finns bara inte just nu.

Så nu sitter jag och undrar hur jag skall orka kicka igång kroppen till det 4.e högintensiva passet på 3 dagar, det 6:e passet totalt på tre dagar. Hur gör elitidrottare för att orka med?