Igår blev säsongens hattigaste pass. Kom på att det gå fortare att jogga ner till gymmet än att åka buss så jag inledde med 14 minuters jogg med två rödljusstopp. Sen 5 minuter axlar, 25 minuter core, 10 minuter armar/, 10 minuter elips, 5 min paus för hämtning av väska och shoppande av återhämtningsdryck, 18 minuter jogging uppför till startplatsen, skobyte, PM-läsning, väsklämning (ca 10 minuter) följt av 15 minuter "vanlig" uppvärmning med ruscher, löpskolning och stretch, 28 min tävling och 10 minuters pustande, skobyte och socialisering innan det blev 5 minuters nerjogg till spårvagnen. Hängde ni med?

Det är desutom extremt hattigt att springa genom stan. Men hallå flanörer, flytta på er, här kommer jag- löparen.

Tävlingen vill jag egentligen inte kommentera men man ska väl dela med sig av både medgång och motgång och det har ju varit mycket medvind nu ett tag så. Kände när startklockan pep att jag inte var koncentrerad och redan där borde jag ha stannat och andats ordentligt. 5 sekunder på 1:an, 15 på tvåan, tur på 3:an och bra till fyran. Sen vet jag faktiskt inte vad som hände mellan det och 10 minuter senare när jag hittade 5;an. Skalar 1:4000 och ekvidistansen 2 m gjorde nog sitt då jag var typ 5 kurvor för högt och för långt bort men man kan ju tycka att jag skulle kunna ta tag i det? Nej, sen blev det ett oinspirerat lopp med en helt strejkande kropp. Jag vet inte om det är pollen som spökar igen men kroppen känns som en betonggris. Så kändes den ju inte igår även om den inte var jättepigg då heller. Och det är skillnad på att vara sliten och det jag upplevde igår. Nej kroppen, jävlas inte med mig nu när jag äntligen har hittat löpflytet.

Idag har jag tagit Bettan till jobbet och ska cykla ut till Ruddalen för att provspringa JVM-sprinten.