Foten kändes kanon. För första gången sprang jag på foten utan att känna något. Glömde faktiskt bort den ett tag. Det var skönt. Nu hoppas jag på fortsatt stabil löpning. Det negativa är väl att farten inte finns där. Jag kämpar så gott jag kan men farten finns där inte. Nu har jag  ju inte sprungit ordentligt på länge men jag hade nog hoppats på lite bättre tid. Det vore kul om löpningen kunde lossna någon gång. Tycker att jag är värd det......

Jaja, det är väl bara att fortsätta kämpa. Det är ju i skogen det avgörs.